Finsk litteraturhistoria

Sampo ei puuttunut sanoja eikä Louhi luottehia:



vanheni sanoihin sampo, katoi Louhi luottehisin,



virsihin Vipunen kuoli, Lemminkäinen leikkilöihin.


Slalombacken var vad som kallade oss igår, slalombacken i Valkeakoski nämligen. Ungefär som Tavastlands motsvarighet till Granibacken. Snäppet billigare dock, tro det eller ej.

Vi överraskade oss själva med att orka flänga upp och ned för backen i tre hela timmar. Upp, upp, upp med hissen och susandes dusandes neråt, med hujsiga farter och rysliga hopp. 


En riktigt giltig orsak till att vi orkade underhålla oss själva på tidigare nämnda håll av Valkeakoski under en såpass lång tid var den nästan anonyma pojkspolingen som Fysikälskaren bildligt talat föll för (i verkligheten var Fysikälskaren den enda som inte föll en enda gång), tyvärr slutade den passionsfyllda romansen i tårar, då Sampo svarade på den avgörande frågan efter en alltför lång tystnad. 








Sedan åkte vi till Hesburger.


Senare fortsatte kvällen blodigt, svettigt och tårigt, då Monopoly, Menolippu och Zak Pak! testade vår vänskap.


Idag skall FÄ och BB ut och skida, medan SK skjutsar dem till Iittalas skog. Hurrrtigt!


/Kuningas & Kulkuri & Keittiöorja

Vi lever ännu part 2

Många av er har säkert undrat: vart måhän har de tre kamelerna tagit vägen?

Ja ni, vi sitter här i ett bakre hörn av Tavastehus, och fryser. Vi blev lovade en vinterboelig stuga, men det är kallt som f a n. Med tillräckligt många lager kläder på oss klarar vi oss ändå.
EDIT: Nu, NU, av alla stunder kommer Bakisbloggaren på att det faktiskt finns batterier (värmeelement) i huset. Nu. Nu.

Flera av oss har haft olyckan att dra över sig någon sorts vårflunsa. Detta har gett upphov till samarbetskrävande nattliga incidenser, som till viss del försämrat sömnkvalitet men till annan del förbättrat gemenskapen. Vi skjuter också fortsättningsvis framåt den lurande skidlänken, i hopp om att undvika alla hjärtmusskelinflamamtioner vi bara kan.

Igår tog vi oss en promenad i en nalleskog. Fysikälskaren led av något av en nälkäkiukku och de andra led med henne. Och gav henne Daim. Och Pepsi Max. Sedan söndrade Bakisbloggaren termosflaskan, och Stenklängaren bara klängde.

Dessutom har vi fått lite tillskott i familjen, Broder Jaacob, eller Weli-Jaacob, har fötts ur det mörka för att komma till oss och lätta upp stämningen lite grann. Han har röda ögon, för de är fyllda av kärlek.

Så småningom, när vi kommer hem ska vi börja ett nytt tema, nämligen veckans selfie. Dessförinnan krävs en identitetsupplysning å vår sida. Våra älskade läsare får gärna ansöka om att få utgöra objekt för veckans selfie.

Vi har dessutom hittat en vinnare i tävlingen som gick av stapeln för några inlägg sedan. Vi fick hela två ordentligt godtagbara svar i tävlingen, varav det ena var av självaste Fysikälskaren. Tack för det vinnande svaret, Julia, vi återkommer om tidpunkt för prisutdelningsceremonin.

Vi har mycket mat.

/Bakisbloggis, Fysikisälskis, Stenisklängis