Maj med provet

Men ser man på fan, månaden har ju bytt också!

Fjorton stycken vilodagar. Åtta stycken cykellänkar (170 km). Tre stycken länkar (32 km). Tre stycken gympass. Två stycken orienteringsbanor (5 km + 5 km). Maj var nog ingen höjdare. Men oj vad man ser fram emot sommaren, ack sommaren!

/Fä

Sömnbrist och fysikledsamt

Vår blogg verkar sova. Dags att vakna.

Mitt sommarjobb har börjat, jag ska jobba på ett servicehem hela sommarn. Det är i sig inte fråga om något fysiskt arbete, men det är definitivt mer fysiskt än att sitta på sin muskulösa rumpa och läsa hela dagen.

Jag hade tänkt att jag kunde ta mig till jobbet med cykel varje dag, för att få dagens träning gjord i samma veva. Vägen är ungefär 10 km lång, så det är inget problem i sig. Men är man lat i själen samtidigt som man är bra på att hitta på svepskäl så cyklar man inte till jobbet varje morgon. Jag räknade nämligen ut att jag i och med att ett jobbcyklande för att undvika ofräshhet lär kräva ett kort duschande väl på jobbet får vakna ett par minuter senare om jag glatt åker buss. Måste ju ta vara på den fungerande allmänna trafiken vi har...

På grund av att vi med tjejerna firade snäppet större bragder under veckoslutet har mitt sömnintag inte varit något att hänga i julgran, sedan fredag har jag sovit alldeles total-för lite. Jag har således haft det alldeles oöverkomligt svårt att motivera mig till någon sorts träning efter jobbet nu i början av veckan. Idag tog jag mig ändå i kragen, och traskade iväg till gymmet efter avslutat arbetspass. Även om det på morgonen kändes motigt att hänga träningsväskan över axeln så rullade gympasset sedan på riktigt bra - skönt!

Vad passar bättre att avsluta ett så ostrukturerat inlägg som detta än att kasta ut en liten överblick mot den kommande sommarn? Denna vecka tänkte jag ännu ta det litet lugnare, men sedan räknar jag med att ha fått upp jobbrutinerna i ett relativt bra skick, så jag kan börja planera in en lämplig träningsmängd, där löpning, gym, cykling och simning står högst upp på listan. Målet är naturligtvis att under de tre sommarmånaderna omvandlas från gottegris till muskelknutte ;)

/Fä

Gult e fult

Hejhejhejhejhejhejhej!

Förra veckan blev det äntligen dags att ta avsked av de gamla orienteringsdojorna. SOm belöning efter avslutad orienteringsbana (5 km på 1:40 h......), så fick jag efter vissa om och men ta på mig de nya skorna, fina som bara den. Däremellan fick jag tacka mitt smala fotblad för att jag slapp de fula lila skorna och istället fick ta de fina blå.

Gissa själv vilken som är vilken.

Igår fick jag sedan möjlighet att testa de nya tossorna i terräng, då jag deltog i klubbens klubbmästerskap. I skrivande stund har resultaten inte än ploppat upp, men mina feelisar är att själva orienteringen gick ok, löpningen desto sämre. Banan var alltså 5 km och min tid 1:30 h, till mitt försvar kan jag säga att även banläggaren medgav junior(omskrivning för oerfaren)banorna kan ha varit ganska krävande. Och skorna skavade som bara den. Vi får se om jag faktiskt i Jukola om två veckor ska ge mig in på den 8 km långa banan, eller om jag till alla inblandade parters lättnad byter till en på 5 km.

Orientering rekommenderas annars för alla och envar så här dagarna före dimissionen - vem skulle ens villa ha släta och fina armar och ben i stunden man kliver upp på scen för att ta emot sina ödesbestämmande bokstäver?

/Fä

Dagen det gäller!

Dagen vi väntat på, dagen vi fruktat, dagen som varit målet hela vägen, den dagen är nu här.

Runt kl. 16 startar vi i tur och ordning invid Djurgården, BB ett antal minuter före FK, samt SK:s substituent allra sist.

Även om tränandet kanske inte fortskred i riktigt den takt som det var meningen att den skulle göra då för ett halvt år sedan så har vi taktiken på det klara:

- så om vi faller är det åtminstone inte på den punkten. 

Om någon i vår vida läsekrets känner för att anlända till huvudstaden för att heja och hurra eller kanske till och med haka med på vägen och springa några metrar längs med rutten i jämnbredd med någon av kamelklubbens ivriga löpare så är det fritt fram - Vi ses längs med följande rutt mellan kl. 15 och kl. 19.35!

/Kamelerna minus den som finns i alperna plus den tidigare nämndas substituent

Händerna svettas och benen darrar

En liten tid sedan eh.

En snabb uppdate, inget mer, om bara några dagar kommer vi (jag) att vara tillbaka så det dundrar om! De senaste veckorna har inte för min (vår) del innehållit någon beaktansvärd andel träning alls, vilket innebär att taktiken för imorgon stavas YOLO!

Kvällen kommer närmast att bestå av ett snabbt tänjningspass, en hoppfull insmörjning av benen i dundergel (där Perskindol är en ny favorit), repeterande av människans reproduktionssystem samt ett tidigt tutidagsande.

Hoppas vi får se så många av er som möjligt imorgon längs med rutten - jag är den i neon-korallfärg och BB - om jag känner henne rätt - den i någon ännu mer uppseendeväckande färg!

Med en nummer inte allt för, men alldeles tillräckligt liten.

/Fä #stillalivenigga

Prisutdelning och dylikt

Idag fick vår vän Fräkenskrattaren äntligen ta emot priset som hon vann i dendärenatävlingen. Fräkenskrattaren var också den enda förutom Fysikälskaren som enligt alla regler deltog i tävlingen. Svaret var ej Fysikälskarens idol, nej.

Idag hade vi sedan en riktigt trevlig länk i ett riktigt trevligt väder. BB led av något av ett värmeslag, då hon trodde att det att solen skiner inte medför en höjning i temperaturen. Vi andra njöt. Sedan sprang vi också lite i en skog varvid BB fortsatte klaga, eftersom hon tyckte att muta inte var kiva. FÄ och SK njöt däremot med skorna fulla av den skitliknande sörjan, eftersom de är så manliga (fiskar stora fiskar och så). FS tyckte att mutan var inspirerande.

Vidare var vi idag jättejätte äventyrliga eftersom vi helt spontant bara sprang vart näsan ledde oss. En timma o tretton minoter, litet under nio kilometer, varav åtta minoter var uppvärmning och femtilltie minoter var mota och resten var riktigt påriktigt löpning.

Sedan försonades alla som tidigare i sin intensiva relation hade grälat, sedan var vi nakupellen tillsammans, och sedan fick vi lax. Rökt lax.

/FS; FÄ; SK; BB

Mars à la SK

Tjohej! Hoppas ni haft en ypperst trevlig påsk! Själv har jag varit i Österbotten och hälsat på släkten (och ätit deras mat). Men nu till månadsöverblicken.

Repklättring: 5 ggr.
Bouldering: 10 ggr.
Bouldering ute: 2 ggr.
Simning: 1 gång, 1 km
Gym: 1 gång
KTO-utbildning i 4 dagar
Länk: tillsammans 38,7 km på 5 h 6 min

I mars fokuserade jag på klättring, vilket kändes bra efter några månader av slöande. Nu väntar jag på bättre väder så att jag kan fara ut och klättra igen! Som ni ser är inte mina "springresultat" något att hissa i flaggstången, men då gäller det att göra bättre från sig denna månad!

Som det kommit fram redan tidigare tar jag inte del av HCR. Det råkade sig att jag råkade glömma att HCR är i mitten av maj, och köpte flygbiljetter för ett litet äventyr som tar hela maj. Men jag håller tummarna uppe för tjejerna under 16.5 (även om BB och FÄ inte behöver det).

Vad som väntar på SK och #porntothepeople

/SK

Alla system i naturen går mot en högre grad av entropi

Jag överraskade mig själv med att vakna först klockan 12 idag, lunchdags ju! Jag har alltid varit en morgonpigg själ, men nåväl, i något skede måste man ju ta fast all sömn som blivit oavcheckad under veckans gång.

Idag var det också dags för veckans andra länk. För det är riktigt sant att man bättre orkar koncentrera sig på att läsa om man ser till att också de andra delarna av kroppen än hjärncellerna får anstränga sig litet. Dessutom medför länkande i mitt tycke den bästa sortens avkoppling från all ansträngande tankeverksamhet - när man springer fram med naturen vinande förbi på alla sidor om sig får tankarna flyga fritt omkring just dit de själva vill, i motsats till vad de gör då man sitter vid köksbordet med näsan nedgrävd i termodynamikens huvudsatser.

Det blev så som bilden säger 9 km på lite dryga en timme. Överraskande nog var farten till och med hårdare än igår, trots den spända vaden och den en storlek för trånga löpjackan. Märk också min maximala hastighet. Är man snabb så är man. 

Näst i tur står en fräsch salladslunch, för vaknar man tolv är man berättigad att äta lunch fem!

/Fysikälskaren

Mäktiga Mars

Som ni kanske läste i FÄ:s inlägg, har vi alla haft de ganska bra på träningsfronten under mars månad. Verkligen. Så här kommer min överblick på mars månad:

• Gym x11
• Länk x7: totalt 10 h och 67km varav 5,5 h löpning och restrerande 4,5 h gång
• Cykellänk x1: 70 min och 18km

Helt bra, som sagt. MEN, bättre kunde de ha gått. Lite för många "vilodagar" här och där. Fast, ett antal jobbadagar har också funnits i mars som sen varit så uttröttande att man inte längre orkat eller hunnit ut och länka eller och gymma. Så helt acceptabelt. April har börjat ren bra och kommer att sjkuta upp i skyn för NU finns det tid. Fastän saker och ting skall prioriteras kommer det ändå att finnas lite tid för att träna. Eller så hoppas vi. 

Är detta något vi borde sträva till? Eller borde vi bara göra som han till vänster och slappa lite.

/BB da future training fanatiker

De 3 L:n

Där L idag står för långt, långsamt och laxativt, inte laudatur, laudatur och laudatur, som ni kanske trodde. Detta för att länken som idag stod på schemat var lång och långsam, och laxativ i bemärkelsen jag åt en liter jordgubbar och drack två koppar kaffe innan jag sprang iväg.

För att på alla sätt tvinga mig till att springa långt och för att inte ha en chans att gena någonstans så tog jag bilen till momi, där jag lämnade den åt mamsen och sprang hem. Totalt blev det 12,1 km, på tiden 1:27:56 h. Detta betyder en medelfart på 7,3 min/km, kan ni tänka er? Riktigt ärligt så hade jag väntat mig något som alldeles klart lutar mer åt 8 min/km-hållet. Medelpulsen var 170, och maxpulsen 187.

På alla sätt kändes joggandet idag riktigt kuligt. Jag hade en lämplig mängd kläder på mig, motvinden var inte allt för stark, fåglarna kvittrade och benen kändes inte så tröga som de kunde ha känts. Det enda beklagliga var att jag under länkar på runt 10 km och mer tenderar att få en slags stickande smärta i knäet, men tills HCR så får jag väl lov att utveckla någon slags varierande löpteknik som taktik för hur jag ska kunna undvika alla slags stickanden i samtliga kroppsdelar.

Hipp hurra för allt roligt idag!

/Fysikälskaren

Surya Namaskara

I likhet med vad jag antydde tidigare så provade jag alltså på något nytt idag. För första gången i mitt liv var jag på en joga-timme!

Under Sembalot förra veckan fick jag en biljett med vilken jag skulle få träna en gång på vilken som helst Sats eller Elixia. Eftersom jag ju går på ett eget gym som jag är riktigt nöjd med så använder jag gärna fribiljetter (ja, jag medger att jag är just en sådan studerande som roffar åt sig fribiljetter än här och än där) till att gå på någon gruppgymnastik-timme, något som mitt eget gym inte erbjuder.

Naturligtvis skulle vilken som helst av timmarna ha varit intressant att gå på, men jag valde joga-timmen eftersom joga nu ändå är lite annorlunda gymnastik än vad jag någonsin förut har hållit på med. I början av timmen sa ledaren att detta är något som man gärna får testa 4-5 gånger innan man bestämmer sig för om det är "ens grej" eller ej, och då jag stod där medveten om min utomjordiska vighet funderade jag över om detta nu ska bli något alls.

Detta pass gick alltså under namnet Yoga Fire & Soul, vilket innebar en ungefär 20 minuter lång Fire-del under vilken rörelserna gjordes i ett litet snabbare tempo, man använde mer muskelstyrka och man blev lite svettig också. Den resterande, ungefär halv timme långa delen bestod sedan av Soul-delen, under vilken rörelserna var långa och långsamma, de flesta antingen tänjnings- eller rörlighetsrörelser, och meningen var att samtidigt tömma huvudet på alla tankar, och koncentrera sig bara på ögonblicket och sig själv.

Och jag kan överraska mig själv med att säga att det var riktigt roligt! Det är klart att jag stod där bredvid alla joga-gurun och vinglade pinsamt medan jag inte ens fick händerna att nå ända i marken, men ändå så fick man ju ut en del muskelträning och dessutom lite tänjande på slutet. Antagligen gör det också riktigt gott att ibland försöka tömma huvudet på alla de små och stora ting som kretsar där inuti. Kanske var detta till och med något som jag testar på nytt någon gång!

/Fysikälskaren

Björnholm och andra dylika

Denna fjärde söndag i mars blev det en tidig väckning för samtliga kameler, eftersom tanken var att rusta iväg sig mot BB:s slott innan klockan slog halv tio.

Dagens länk var till sitt totalutseende dryga 12 km lång, medan den totala tiden låg på knappa 1:50 h (skulle FÄ som stängde av klockan då vi slutade springa gissa). Länkens enkla beståndsdelar ser ut enligt följande: 1,5 km och 20 min gång → 9 km (plus ett hundratal metrar) löpning och 1:10 h → 1,5 km och 15 min gång.

Och det var en alldeles helvetiskt tung länk idag tyckte FÄ. SK likaså. Men inte BB, för hon hade en hurtig dag. En trevlig pointsu under länkens gång var dock det att den empatiska sidan av BB väcktes till liv då hon fick se lidandet, smärtan och plågan i de två andra kamelernas ansikten, för kan ni tänka er: BB skänkte dem varsina några droppar vatten.

Nästan som Leo såg BB ut då hon liksom Jesus gav de törstiga barnen vatten.

PS. Den fjärde söndagen i mars är också dagen, då vi drämmer ner en sorgenyhet rakt i nacken på er. SK har nämligen gett upp hoppet. SK kommer inte att stå på startlinjen vid Djurgården med oss den 16 maj. Hon ska ut på egna äventyr, så är det. Det goda är dock att avsaknaden på mål och mening inte hindrar någon från att dra på sig de färggranna joggingskorna, och således kommer de gemensamma söndagslänkarna att fortsätta i desto högre tempo!

/Baki&Steni&Fysiki

På agendan idag

• en slö morgon med extragod morgonmål
• gymmande
• cyklande av och an
• klaga på att man inte har något och göra för skolan har varit ens liv i stor sett de senaste 12 åren
• länk på knappa 9 km och 1,66h
• lite mer existentiell kris
• använda alla möjliga ursäkter så att man inte skulle behöva läsa till det sista studentexamensprovet

/BB

En något längre en

Längre länkar tänkte jag, och rustade ut mig på en något längre en. Det blev 7,75 km på 57:51 min, således låg jag alltså på en medelhastighet på 7,5 min/km. Medelpulsen var 165 och maxen 184 - något som i mitt tycke ser riktigt bra ut; det är mycket möjligt att jag under förra veckan ännu skulle ha pinats av efterdarrningarna av en flunsa eller något och att de höga pulserna då berodde på det.

Jag är väl medveten om att 7,75 km bara just och just är över en tredjedel av sträckan som vi kommer att springa i maj, men ett steg i rätt riktning är det likaså. Fiilisen var trots en mycket icke-idrottarmässig choklad-tankning före länken riktigt bra, och därför är jag inte rädd att sakta men säkert öka på med ytterligare några kilometrar i fortsättningen. Ett annat steg vore sedan en liten fartökning!

/Fysikälskaren

En kort tanke om energiförbrukning

Imorgon gäller det!

/Fysikälskaren

Pre-Gym Stories

Låt mig berätta om toaletten på mitt gym. Toaletten tenderar ju ofta att vara en väsentlig del av byggnad som byggnad - vem som helst kan egentligen var som helst bli tvungen att besöka den, och således är den också en gemensam nämnare för var och en, något som alla har likartade erfarenheter av.

Hela omklädningsrummet och toaletten med det är på mitt gym väldigt simpelt men elegant inredda. Färgtemat är en slags mörkgrå och pink. Handtaget till toaletten är en gnutta krångligt; låset är av någon artistisk själ till dörrmonterare snett fastsatt, och åsamkar därför alltid en del problem för den som ska försöka låsa upp dörren och komma ut ur toaletten. Ändå är den oss alla väldigt kär. 

Luftventilationen fungerar mycket bra på ifrågavarande toalett. Något som före träningspasset kan få en att rysa, men som efter träningspasset känns nästan som ett tecken av Fadern själv. Om man inte har annat att göra så kan man dessutom stå framför toalettspegeln och posera medan håret svallar runt en på ett sensuellt sätt.

Just spegeln och kanske snarare belysningen på denna gymtoalett är vad som den inre bloggaren i mig att skriva upp ämnet på listan "Att blogga om". Belysningen på gymtoaletten är nämligen något man inte riktigt kan få ett grepp om. Det är fråga om en slags mjuk stämningsbelysning, inte alltså på något sätt ögonaskärande intensiv eller klar. Och på grund av min lång fysiker-karriär så har jag också kommit fram till att det är vinkeln som ljuset faller på en då man står framför spegeln som är höjden på allting. Ljuset faller snett ovanför en på ett sätt som på bästa möjliga sätt både framhäver tidigare och skapar nya celluliter. Vanhuus ei tule yksinään, säger man, och belysningen på gymtoaletten skrattar rått åt en. Det är så att inte ens ett par snygga joggingbyxor kan skyla dessa äckliga klumpar av fett som belysningen så lockar och pockar på.

Men, lyfter den ofilosofiska sidan i mig fram, det kan ju mycket väl vara så att allt detta - den relativt mörka belysningen, fläktsystemet, de mörka väggarna och vinkeln som lamporna är riktade i - är planerat in i minsta detalj. Åsynen av vännerna celluliterna sekunden före man stegar ut i gymsalen kanske är meningen att fungera som värsta motivatorn för alla medelålders tanter och unga lovande kvinnor som är på väg mot precis samma öde. En fascinerande toalett helt enkelt.

/Fysikälskaren

Avokado-trenden

Hon har gått med i det som kunde kallas avokado-trenden, hon Fysikälskaren. Hon äter avokado i allt från smoothie till sallad. Eller främst i dem två. En ny favorit är dock den mycket populära avokado på rågbrödet - för avokadon funkar ju bra både som fett och grönsak på brödet.

"Avokado passar inte annanstans än i håret", skulle Bakisbloggaren säga. Gissa om hon gått med i avokado-trenden.

/Fysikälskaren

En liten en

De av er som lever och frodas här i huvudstadsregionen har kanske lagt märke till det arktiska vädret vi välsignats med idag. Denna lilla provokation från vädergudarnas håll var ändå inget som kunde stoppa Fysikälskaren i förverkligandet av hennes länkplaner - efter en dag av modersmål- och fysikstuderande (och en gnutta schackspelande) rustade sig Fysikälskaren väl påklädd ut i den kalla blåsten från Sibirien.

Knappa 5 km, 34:18 min, medelpuls 171 och maxpuls 190. Det kändes inte så hemskt som pulsutslagen ger ett sken av att det gjorde, men nästan, ibland.

Så int' annat än riktningen uppåt nu, för jag ska definitivt orka springa mig igenom de där 21 km i maj. Om så farten vore ännu saktare än idag ska jag springa hela vägen.

/Fysikälskaren

Rask takt

Söndag är - som ni kanske glömt bort under de många söndagarna då inget hänt - den dagen på veckan då kamelerna samlas i syftet att springa eller träna litet tillsammans. Idag samlades alla kameler utom en en som föredrog påfrestande av levern istället för länkande på Fysikälskarens håll av världen, där det var dags för en lång promenad.

Det var så att Fysikälskaren inte ännu vågade sig på en springlänk med den gamla flunsan lurandes där under, och trevligt nog avskräcktes inte heller Stenklängaren av tanken på en promenad. Det blev ungefär 10 km på tiden 1:40 h, nästan definitionen på moderat fart alltså. Det som vi under promenixen kom fram till var att dylika promenader ju i själva verket nog är ganska goda, då vår kondition nu inte är av det bästa laget. Relativt lång länk nämligen, och med låg puls - så utvecklas den aerobiska konditionen. Och långa länkar är ju kanske just vad vi behöver med tanke på att vi i maj ska orka springa 20 km; det gäller bara att ta dem i en sådan fart att man orkar hela den långa länken ut.

Dessutom vill jag rekommendera detta sociala sätt att idrotta för alla och envar. Då lathetens dag kommer, och du definitivt inte skulle rusta ut dig på länk på eget bevåg är någon som påminner dig om en gemensam länk just vad du behöver. Då du under en länk på lathetens dag själv skulle vända tillbaka hemåt vid första bästa tillfälle är ett peppande sällskap väldigt bra att ha. Så om du har en tendens att skolka från ditt tränande både en och annan gång: pricka in en gemensam länk/träning med en vän, så är det genast svårare att smita undan när det är dags att plocka fram träningsskorna!

/Fysikälskaren samt Stenklängaren på distans

Veebruar

Än en månad har vi bakom oss. Rolig har den varit, men träningens gränsvärde går dessvärre mot noll. Med två och en halv månad kvar till halvmaraton är det dags att börja bli litet desperat.

Länkar x3, sammanlagt 19,7 km, 2:43 h
Gym x5 (med chin-projektet påbörjat)
Konditionscykelpass x2, sammanlagt 1:15 h
Promenad x4, sammanlagt 4:20 h (varav en var ett försök till skidlänk)
Slalom x1
Lediga dagar x13 (varav dock på grund av flunsa)

Alldeles ärligt talat så hade jag väntat mig ännu dystrare siffror, men här kan vi ju se att under 50% av månadens dagar var helt och hållet lediga.

Om februari var det färdigt i gemene mans vetskap att idrottandet kommer att bli inklämt på något litet hörn, eftersom så mycket andra spännande saker var på gång. Mars kommer dock inte att innehålla just något mer spännande än läsning och skrivningar, och med ett gott planerande och en god hälsa kan mars-månad därför komma att bli en riktigt god träningsmånad!

/Fysikälskaren