BB:s julmånad

Inte så pra nehej! I början såg det nästan, men bara nästan, bra ut, men ju längre vi gick in i december, desto mer hopplöst började det se ut. Jag har nästan en orsak, ni vet skola och teater, men jag kunde nog ha hunnit om jag bara skulle ha planerat min tid bättre.

 Men såhär ser min träningsdagbok ut för december:

ABI-jumppa:

• 1x gång/hölkynkölkyn
• 1x volleyboll
• 1x backträning
• 1x cirkelträning
• 1x gorilla

Tre kameler-jumppa:

• 1x stavgång i nästan 2 timmar

Nytto motion-jumppa:

• under 9 dagar har jag gåttgåttgått och simmat (flutit i H2O)

Inte riktigt något att hänga i julgranen inte, men idag skall det igen startas och imorgon startar vi igen årets träningar med de andra kamelerna! Tjohej.

/BB

Tösen som nästan simmade med manaterna

Riktigt sant!

En dag under vår resa bestämde vi oss för att vara riktigt äventyrsfulla! Det gick då ut på att vi vaknade en morgon klockan 3:00, släpade oss till bilen, utförde en fartfylld bilresa som blev lite för fartfylld för att tiden började bli lite tajt för att vi ännu skulle hinna tanka och då man åker nånstans där man aldrig varit (eller aldrig förr hört om) så tar det också sin egna extra tid att hitta fram, anlända 6:20 till rätt plats (20 minuter försent), klä på sig en våtdräkt, jämra över att våtdräkten är för tajt och obekväm, stå och vänta i en halvtimme, ta sig till båten, ta sig fram i båten till rätt plats, vänta på att klockan skulle slå 7:20 så att vi skulle få fara till platsen där vi skulle snorkla, få på sig snorkeln, snorkla utan glasögon (alltså halvblint), jämra sig över att vattnet tagit sig in i våtdräkten och att det blivit kallt, snorkla lite fram och få höra att här finns det inga manater nehej, ta sig tillbaka till båten, tillbaka till vattnet för där kom ju en manat, tillbaka till båten för inte slipper vi närmare manaten, ut igen i vattnet för där var kanske en manat, tillbaka till båten och till nästa ställe, vänta att resten av snorklarna gått ur vägen så att vi skulle komma fram med båten, hoppa ner i vattnet igen för där var en manat (som jag faktist såg!), upp igen och till nästa ställe, inga manater här nej, men snorkla med coola fiskar och se ett coolt hål vattnet (alltså på bottnen), upp igen, vänta på att vi kan fara för att pappa letade efter snorkeln han tappade, ut ur våtdräkten, kallt som fan!, tillbaka till hökkelimökkin, byta kläder, känna sig äcklig, åka nånstans och till slut komma tillbaka hem till huset!

Äventyrigt va? Och träning!

Så snygg jag är! 

/Bakbloggaren

BB goes America vol 3 - Hon ärö tillbaka!

Här är jag! Hemma igen efter tio dagar på andra sidan Atlanten. I liv kom vi dit och i liv kom vi tillbaka. Ingen blev rånad och ingen råkade ut för en olycka. Men det samma kan man inte säga om vårt bagage. På vägen dit råkade en av våra reseväskor ut för USA:s tull och blev öppnad. På vägen tillbaka råkade två av våra väskor ut för samma sak. En procedur som går ut på att tullen med mer eller mindre våld tar och öppnar ens reseväska om den ser för mysko ut. Två söndriga lås och en dragkedja som tappat sina handtag. Det är vårat saldo. Tack tullen, jag skickar ett kvitto på ett nytt lås till er! För det var faktist mitt gymlås som blev delat itu.

Men annat då? Ganska mycket har vi gjort men hjärnan vill inte riktigt ta till sig all fakta utan den ändrar det mer till en fiktion baserad berättelse. Knäppt va? Men för att lite få samanfattat våran resa, skall jag dela med mig några riktigt fina bilder, njut!


Så såg det ut under mitt nyår

Jag tror att jag skall bli fotograf som stor, är denna bild inte helt jätte artistisk!

Och så klart var vi ju också till J.F. Kennedy Space Center

/BB som blivit lä på flygande efter en resa på 30 timmar

Friluftarens hudvård

På vintern biter det om näsan och kinderna torkar och torkar och torkar lite mer och huden faller nästan av. Vad bedrövligt, tänker man. Men nu finns det en lösning till det! Jag skall nämligen dela med mig en hemlighet till er. Nämligen en hudvårdsrutin som krigar emot den kalla luften.

Du behöver:
ansiktsputsmedel
olja (helst oliv)
socker (helt vanligt vitt socker eller så fast farin)
lite torkad ingefära om du så önskar
ansiktsvatten
hudolja
bommulslappar
en handduk
en tandborste (inte nödvändigt men behändligt)

Så här gör du:

Ta och tvätta ditt ansikte, använd gärna putsmedel. Ta och blanda olivolja, socker och ingefäran i en lite skål. Ta en mängd av sockerblandningen och skrubba ditt ansikte med det. Akta området under ögonen det är nämligen ganska skört där. Fortsätt att skrubba så länge du vill. Till näst skölj ansiktet med vatten. Sedan till läpparna. Sätt lite av sockerblandningen på en tandbortse och gnugga läpparna med bortsen. Allra bäst blir det om du har en eltandborste till förfogan. Ta och skrubba läppana i en passlig tid. Om det börjar svida eller ta ont så här du gjort det för länge. Ta och skölj läpparna. Om du har kvar av sockerbölandningen kan du ta och gnugga det i dina händer. Skölj. Ta och skvätta lite ansiktsvatten på en bommulslapp och dra den över ditt ansikte. Om du äger lite finnmedel så är det nu en bra stund att sätta av det på dina finnar eller kommande finnar. Sedan är det dags för hudoljan. Om du inte äger hudolja kan du använda fast olivolja eller så bara helt vanlig ansiktscreme. Ta och gnugga in ansiktsfuktaren som du valt. Massera in riktigt noga. Massage sätter igång blodcirkulationen och musklerna får också en liten avslappning. Sen bara lite klappningar på ansiktet och så är det klappat och klart! Snyggt jobbat!



Inte så pra med snö!

/BB som ibland drömmer om ett yrke som kosmetolog

Ps. Nu var det slut med FÄ:s erövring av bloggen

Kompass och karta

Det var ju alltså meningen att samtliga kameler idag skulle komma samman och ha sin första gemensamma söndagslänk på en evighet, men på grund av BB:s getlag (höhö, ni vet, lag av getter) och andra faktorer så blev länken uppskjuten till tisdagen istället.

Därför, så kunde FÄ glad i hågen tidigt på morgonen åka iväg till Vermo - där som hästarna springer omkring - och orientera för första gången detta år. Denna tid om året tenderar skogarna att vara rätt så oåtkomliga, åtminstone i vanliga lenkkaren, så därför var det alltså fråga om kvartersorientering denna gång, i Alberga-hoodsen.

En 6 km bana tog jag, tiden som gick åt var 1:14 h, vilket jag kan motivera med att jag faktiskt gjorde en till och med för mig pinsam 20 minuters bom direkt i början av banan, genast mellan K-punkten och första kontrollen! Efter den skavanken hittade jag sedan både kompassen och mig själv, och resten av banan flöt på utan vidare bommar. Jag vill också understryka att som den regelkännare som jag är så genade jag faktiskt inte (mig veterligen) olovligt en endaste en gång!

Här kan ni kanske, kanske inte, se hur banan såg ut. Den med ett skarpt öga märker kanske också att jag ritat in min egna rutt. 

Medelpulsen under färden var 164 och maxpulsen 189. Dessa skvallrar ju om att jag faktiskt gick en hel del, men vad gör man då konditionen inte räcker till. Dessutom var ju skalan alldeles otroligt liten (visserligen alldeles vanlig skala då det är fråga om sprint och kvarter), vilket ju medförde att med ett enda löpsteg tog man sig ganska långt framåt på kartan, och därmed vågade man ju inte röra sig allt för fort om man inte var tvärsäker på vart man var på väg.

En annan sak som jag dessutom återigen fick bevisat för mig var att man aldrig, aldrig ska tänka att man ju känner ett område då man bott inom 10 km från det under hela sitt liv. Nog hittar banmakarna alltid på just de rutterna som man aldrig besökt förr.

/Fysikälskaren (som trots sitt namn under de senaste dagarna läst oroväckande lite fysik)

Lördagsunderhållning

Lördagskvällen till ära skall ni alla få njuta av FÄ:s fenomenala videoredigeringskunskaper, i takt med ett bordsfotbollsspel. Så kult!

/FÄ

(Jag är väl medveten om att ett mål blev utanför räkningen...)

Hölkynkölkyn hem från jobbet

Idag var det meningen att årets första fotbollsskola skulle ta plats, men det blev ju så att säga ingen publiksuccé. Klockan slog 10.00, och varken några barn eller föräldrar var på plats. Därav spenderade jag och papsen den timme vi hade tid på oss på att spela korgboll (jag vann!), ha tävling om vem som träffar korgen snabbast från sex olika punkter (jag vann!) och spela fotbollstennis (i vilket jag förlorade...). Men det var kul, och nog blev man ju lite svettig nog!

Sedan började gubbisarna som skulle ha gubbjumppa i salen storma in, vilket var ett tecken för mig att byta om till löpbyxor och värmeunderskjorta, och sedan joggade jag min väg hem. Pulsmätarklockan säger 43:14 min, med medelpuls 172 och maxpuls 184. Och jag gick faktiskt inte ett enda steg under hela länken, om då inte de där riktigt några vid ett trafikljus räknas! Nedan ska jag ännu klistra in Sportstrackerns syn på saken:

Visserligen inte allt för snabbt, men godtagbart nog.

Jag är övertygad om att även om allt löpande i detta skede känns både tungt, jobbigt och långsamt, så kommer jag med två ordentliga länkar i veckan att vara i 21 kilometers skick om fem månader! 

På kvällsprogrammet idag står sedan definitivt tänjning, så att jag i morgon är i skick att föra de andra kamelerna ut på nya äventyr! ;)

/Fysikälskarenenen