En skön sovmorgon, ett lugnt morgonmål, slöande i soffan medan televisionen spelar upp bantningsprogram efter bröllopsprogram efter massiva kakprogram.
Städning av rummet, där golvytan alldeles på riktigt inte mer går att se. Så långt kommen är jag nu att sportkläderna i stort sätt är ordnade tillbaka i skåpet, och att skrivbordsytan är ordnad. Ofantliga mängder gamla provpapper har jag kastat bort, och ännu fler har jag placerat in i sina samtliga mappar.
Ansökandet om en studieplats för nästa år, för det gäller ju att greppa realiteterna här: vi håller på att bli vuxna. Nu har jag då fyllt i en blankett som för tillfället känns som den mest avgörande blanketten i mitt liv, men jag inser ju också att det endast är frågan om en studieplats. Riktigt på riktigt. Samtidigt är jag fast inställd på att de resterande dagarna denna vecka endast vila sinnet, så att jag sedan med start nästa måndag i två månader framåt ska kunna koncentrera mig på endast mitt drömyrke och min drömutbildning, och vägen till att bli antagen.
Vidare hade jag också tänkt mig att en länk skulle göra susen, men jag vågade mig faktiskt inte på den eftersom jag igår kväll hade en onthet i halsen som otrevligt nog strålade upp i öronen, och dessutom muskelvärk i benen även om jag som känt inte gjort något som kan klassas som ansträngande sedan måndag. Risken finns att åtminstone de andningsväg-relaterade krämporna endast beror på den monstruösa mängden vägdamm här nära huvudstadsregionens periferi, men eftersom risken alltid finns att det är någon sorts virus tog jag det säkra för det osäkra och gick på en en timme lång promenad istället. Skönt var det också - blå himmel, solglasögon, kvittrande fåglar, endast en huppare som klädesplagg.
Dessutom började jag, i likhet med vad jag även informerade medkamelerna om, ett nytt hälsosamt liv idag. Nytt och liv är relativa begrepp, och en hälsosammare period kunde man väl också tala om. Till min förskräckelse hann mitt kostintag under studentexamensläsningen utvecklas till något av en katastrof, och därför har jag nu laddat ner en matdagboksapp, som hoppeligen ska kunna motivera mig att skippa de allra ohälsosammaste mellanmålen. Vi får se hur det går!
 |
| Avokado är kiva, avokado är bra. |
PS. Idag tog jag fram smoothie-flaskan som levt i väskan sedan måndagen. Som den långa biologen jag vid sidan om att vara lång fysiker också är kunde jag konstatera att flaskan varit sluten och att det därmed i dess innanmäte bildats något man kan kalla ytterst anaeroba förhållanden. Ett uppfriskande psssccht-läte hördes när jag skruvade upp det lätt fastklibbade locket, och en frän alkohol-aktig doft spred sig runtom mig. Det som fanns kvar av smoothien hade fått en fast och färggrannt lurvig konsistens, och som slutsats kan jag konstatera: diska gärna smoothie-flaskorna redan samma kväll.
/FÄ
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar