fredag 9 januari 2015

Kunnes äänimerkki soi...

Vi vaknade så tidigt,
helt kukonlaulun aikaan.
Vi skulle spela racket, 
vi skulle träffas hela schakket.

Vissa kom i tid, 
FÄ hjälpte gamling.
Skjortfärgerna de matchade,
byxorna likaså.

Spelet var roligt,
men inte alls horigt.
Grannarna var för gamla, 
och snyggingar såg vi ej.

Tre fjäderbollar vi förtärde, 
de flög alldeles tassigt till sist.
Tröghetsmomentet hade ökat, 
luftmotståndet saktade farten.

Nään sut viel siin kun ollaan ruttusii, 
willst du mit mir Drogen nehmen.
Vi spelade och hackade, 
och kämpade till det bittra slutet.

Spelet var smutsigt, 
det var blodigt och tårfyllt.
Övertid kom vi att arbeta, 
i bastun var vi ensamma.

Vi tvättade håren, 
vi bastade. 
Vi såg ingenting, 
förbländade av morgonträningens lycka.

Fönen föll isär, 
från kranen kom ej vatten kallt.
Till sist vi kom iväg, 
racketens skaft guppande från väskan.

Vi halvsprang till kiosken, 
vi hade en lång dag.
Mat var det inte tal om, 
för många blev det droppen som fick bägaren att rinna över.

Nu sitter vi här, 
vi hoppas på mat.
Bussen till Otnäs går om tre timmar blott, 
det ska bli en fredagskväll så flott!

/Fysikälskaren som retoriska medel-ansvarig & Stenklängaren som försökshamster & Bakisen som hårdesigner

1 kommentar: